Följande text är inte menat som kritik mot alla er som är lyckliga ägare till hybrider. De allra flesta börjar med att köpa sina första hamstrar från en djuraffär och en hybrid behöver inte vara sjuk eller otrevlig.
Texten är enbart till för att sprida kunskap, väcka eftertanke och ett intresse för den "renartiga" aveln.
Min åsikt baserar jag inte på något annat än den fakta man så lätt kan ta del av genom att bara googla "hybrid hamster", samtal med duktiga och erfarna uppfödare. Martin Braak i Holland skriver en del om hybridavelns baksida på sin hemsida.
Söker man via google kommer det upp mängder av sidor där man tar upp de hälsoproblem och mentala skador man orsakar sina djur om man korsar två arter med varandra. Det handlar inte om att jag vill vara märkvärdig och bara avla på hamstrar med stamtavla och så artrent som möjligt. Problemen har inte heller vi uppfödare hittat på för att köpare ska sluta köpa hybrider av djuraffären och istället gynna oss. Hade det varit riskfritt att avla på hybrider och grossisthamstrar hade det gjort aveln SÅ mycket lättare för mig. Då hade jag kunnat gå till närmaste djuraffär och köpt vilken hamster som helst som verkade vara någorlunda trevlig och såg fin ut. Men aveln handlar inte om mig. Det handlar om mina köpare som vill ha friska husdjur som mår bra på alla sätt. Det handlar om mina djur och det ansvar jag som uppfödare har.
Skillnad på art och ras
När uppfödare som avlar på grossisthamstrar eller medvetet avlar hybrider försvarar sig drar de ofta till med argument som "att inte hybridavla är som att förbjuda en vit kvinna att skaffa barn med en mörkhyad man" eller drar liknelser mellan att avla blandrashundar. Påståenden som dessa pekar enbart på okunskap och att personen inte riktigt vet skillnad på art och ras.
Golden Retriever och Collie är exempel på hundraser. De är båda samma art eftersom båda är hundar, men eftersom deras utseende skiljer sig är de olika raser. Det är raser människor styr över och har hittat på. Arterna däremot styr naturen och genetiken över, inte människan.
Exempel på olika arter är Lejon och Tigrar. De är båda kattdjur, men inte två olika raser. De är olika arter. De är däremot så pass nära släkt att människan kan se till att korsa dessa och få livs-dugliga avkommor kallade Ligers. Man har aldrig hittat Ligers i naturen eftersom arterna inte korsar sig frivilligt. Ligers lider av allvarliga hälsoproblem och därför diskuteras det livligt om det är moraliskt försvarbart att människan korsar dessa arter. Så är det även när det gäller hamsterhybrider.

Campbells och Vintervita är olika arter. Först trodde man att Vintervit är en underart till Campbells, men allt eftersom forskningen fortskred fastställdes i det i början av 80-talet att så inte är fallet. De är två olika arter eftersom forskningen visat att genetiken skiljer sig alldeles för mycket för att de ska kunna räknas som underarter till varandra.
Liger, en korsning mellan Tiger och Lejon. En stor katt med stora hälsoproblem.
Arterna i det vilda
I naturen lever Campbells och Vintervita inte tillsammans och därför anses det inte troligt att de skulle para sig i det vilda. Hade de korsat sig i naturen från början hade vi inte kunnat fånga in de två olika arterna och genom genetisk forskning fastställa att de är just två olika arter. Vi hade om så vore fallet fått resultat som visar på två olika arter samt individer som är en blanding mellan dessa. Så är inte fallet.
De två arterna lever i två olika habitat och på grund av att de äter något olika föda skiljer sig även deras metabolism åt och de skiljer sig även åt i temperament, beteende och utseende även om de för oss människor ser ganska lika ut. Där deras habitat överlappar varandra ignorerar arterna varandra när de träffas. Därför parar de sig inte heller med varandra.

Vi som har/haft båda arterna kan nog alla skriva under på att de skiljer sig åt mer än vad man kanske kan tro.
Hybridavelns följder
Vi människor styr över våra husdjurs liv och vi väljer vilka individer som ska para sig. I det vilda hade de inte gjort samma val som vi. De mest grundläggande och starkaste instinkterna hos ett djur är att överleva och reproducera sig. I det vilda där en individ har artfränder att välja på kommer den att para sig med den. Inte en annan art. Varje art kämpar för sin egna överlevnad. I fångeskap kan vi ta ifrån djuret dess möjlighet att välja, men inte dess instinkt att överleva och reproducera sig. Har den ingen artfrände väljer den det näst bästa för att få avkommor om det är möjligt, vilket i det här fallet är sin artmässigt avlägsna kusin.
Det finns många nackdelar med att korsa dessa två arter. Parar man en Vintervit hona med en Campbells hane kan man stöta på allvarliga och livshotande problem direkt. Campbells har betydligt bredare huvud och är större rent kroppsmässigt än Vintervit. När honan försöker föda fram sina ungar är risken väldigt stor att de fastnar i födslokanalen vilket gör att både honan och ungarna kommer avlida. Det är inte lätt att kejsarsnitta en hamster som är svår att söva och tål fysisk stress så som en större operation dåligt.
Väljer man istället att para en Vintervit hane och en Campbells hona kommer honan kunna föda sina ungar men kullen kommer vara liten med få ungar. De allra flesta ungarna kommer vara sterila och problemen med sterilitet kommer hålla i sig i ungefär fem generationer. Man kan få fina avkommor som ser ut som Vintervita och som alla byter till vinterpäls. Därför ska man aldrig tro att man med blotta ögat kan avgöra om en hamster är av en viss art eller om den är hybrid. Man kan nästan lura vem som helst att man avlat rent eftersom det inte går att avgöra på utseendet om en hamster är hybrid eller inte. Den kan ärva sin Vintervita fars utseende. Men de ärver tyvärr så mycket mer än så. Varje art har hälsoproblem uppfödare arbetar för att få bort. Campbells är drabbade av diabetes. Vintervita är idag relativt friska även om vi haft lite diabetes och exempelvis ögonsjukdomar på dom. Korsar man dessa arterna är det detsamma som att be om att få båda problemen överförda till samma hamster. Så hybriderna som föds kommer alltså ha ökad risk för att drabbas av både diabetes och andra sjukdomar.
Vilka fler problem kan hybridavel medföra? Martin Braak skriver att hybrider bevisat ofta har problem med allt från krokiga kotor till ohälsosamt extremt utstående ögon, hårlöset och instabilitet i utseende och karaktär. Lyckligtvis försvinner flera av dessa problem i femte-sjätte generationen medan andra problem är betydligt svårare att få bort så som diabetes och ögonåkommor. Ryggraden hos Campbells skiljer sig från de Vintervita och därför ser man ofta hybrider med puckelrygg. Detta är också ett problem som är mycket svårt att få bort om man väl har korsat dessa arterna oavsett hur många gånger man sedan renavlar med ena arten.
Har man en hybrid och sedan försöker renavla den till att nästan bli en Campbell, jag säger nästan eftersom en hybrid alltid förblir en hybrid, kommer den behålla sin breda dorsala rand som är karaktäristiskt för Vintevita hamstrar upp till tionde generationen. Man kan alltså inte säga att en hamster med bred rand på ryggen är en Vintervit. Den kan ha tio generationer rena Campbells bakom sig.
Med allt detta framför sig, varför i hela friden avlar folk medvetet på hybrider? Jag önskar jag hade svaret. Jag vet bara att jag själv inte kan ställa upp på att göra så mot djuren.
Tarinan Pakkaslumi, Rysk Vintervit dvärg-hamster
Blixten, hybrid med föräldrar från grossist
Vildvittrans Candytuft, Campbells dvärghamster
Varför inte hybridavel?
Alla hybrider måste inte ha alla dessa problem och alla hybrider måste inte ha instabilt temperament. Men varför ta risken när risken finns?
Som uppfödare tycker jag att det är ens förbaskade plikt att hela tiden sätta djuren i första rum och alltid avla för att undvika problem djuren kan komma att lida av. Även för sina köpares skull givetvis!

För att kunna arbeta för att exempelvis få bort diabetes från Campbells är det helt nödvändigt att avla med stamtavlor. Stamtavlor handlar inte främst om att få fram rätt färger och rätt utseende. Det är det stamtavlor handlar minst om. Stamtavlor handlar om att kunna spåra genetiska åkommor för att kunna undvika dessa i framtiden. Registreras alla avelshamstrar och dess avkommor kan man också se till att dessa inte avlas vidare på om en linje visar sig vara drabbad av diabetes. Diabetes kan visa sig redan när ungarna är små, men det kan också slå ut när hamstern är framåt ett år gammal och då är det viktigt att vi vet om hamstern har syskon som går i avel och så vidare. För vill vi inte få bort diabetes som är en dödlig och för hamstern en fruktansvärd sjukdom? För mig är svaret självklart. För mig är det också självklart att avel till stor del handlar om genetik och inte bara att para två söta hamstrar för att få söta ungar. Man måste tänka längre än vart näsan når!
Djuraffärer & hybrider
Varför nämner man ofta djuraffärer och grossistföretag i sammanhanget hybrider och varför tycker jag det är fel att köpa sina hamstrar och framförallt avelshamstrar från djuraffär?

Grossister köper in hamstrar från olika länder som Tjeckien, Belgien och andra ställen för så lågt pris som möjligt. Här är det inte djuren som har betydelse, här är det priset som styr. Så länge hamstrarna är vid liv när de anländer till grossisten så att grossisten kan tjäna pengar genom att sälja dem vidare för en dyrare slant är de nöjda. Att de inte köper in hamstrar från seriösa uppfödare som avlar väl säger sig själv eftersom de hamstrarna kostar betydligt mer. Hamstrarna de köper in är avlade helt planlöst vad det gäller temperament och genetik. De är ofta grovt inavlade eftersom de lever i grupper på små ytor där individerna tillåts föröka sig bäst de vill. Syskonparningar, mor-och son-parningar och så vidare är mer regel än undantag därför är det helt befängt att personer som avlar på dessa hamstrar hävdar att de gör detta då de tror att uppfödare med stamtavlor inavlar! Hamstrarna hanteras inte heller som de gör hos en riktig uppfödare och därför vet de inte om hamstrarna de avlar på är aggressiva eller ej. Temperament går i arv, men det spelar inte någon roll för grossisten. Vad är oddsen att en svensk grossist skickar tillbaka hamstrar till Tjeckien för att de är lite bitiga? Det är inte så troligt. Däremot är det troligt att ett barn som köper sina hamstrar i djuraffären bryr sig om detta.
​
Beteendestörningar behöver inte alltid visa sig omedelbart heller. Även om man köper en hamster som i djuraffären verkar vara trevlig, kan man få stora problem senare.

Väl hos grossisten förvaras hamstrarna i stora lokaler med väldigt många djur, vilket gör att det är väldigt svårt att hålla sjukdomar, mobbing mellan djur osv under kontroll. IMAZO har anmälts många gånger på grund av att de hanterar sina djur dåligt. Dessa hamstrarna hamnar sedan hos våra djuraffärer.
​
Är det en sådan djurhandel man ska ge sitt stöd till genom att köpa deras djur och bidra till deras ekonomiska förtjänst? Jag tycker det är helt otänkbart att göra det! Slutar vi köpa dessa djur kan inte grossisterna fortsätta finnas kvar. Vi kan anmäla direkta missförhållanden, men vi kan inte påverka deras sätt att avla. Inte på annat vis än att låta bli att köpa dom. Man behöver inte vara intresserad av avel för att göra detta valet. Det räcker med att man är djurvän.
Det finns djuraffärer som istället väljer att köpa in hamstrar från uppfödare. Och det är ju jätte bra! MEN, vilka uppfödare? Vem som helst kan kalla sig uppfödare.
​
Be alltid om uppgifter om uppfödaren och kolla upp hur denna avlar innan ni köper en sådan hamster. Jag vet jätte bra uppfödare som säljer ungar till djuraffär. Dessa hamstrar har egentligen stamtavlor och är mycket vettigt avlade. Men jag vet också uppfödare som köpt grossisthamstrar och sedan säljer dessa avkommor till djuraffärerna. Då får man ju lik väl grossisthamstrar bara det att det kallas "privatuppfödda hamstrar" för att det låter finare. Enda skillnaden är möjligtvis att ungarna kan vara tamare om uppfödaren hanterat dom innan de sålts till djuraffären.
Tyvärr finns det även hamsterföreningar som godkänner uppfödare som dessa så luras inte av att de kan säga att de är registrerade. Det är ingen som helst garanti på att uppfödaren avlar på ett vettigt vis. I det här fallet har uppfödaren bara köpt grossisthamstrar för att det är bekvämare och de vill avla fram gulliga hamstrar. Säger en sådan uppfödare att de inte medvetet hybridavlar men köper sina avelsdjur från grossister är det inte sanning. De flesta vet att grossisthamstrar är just hybrider och inget annat. De tänker inte på följderna och förstår inte hälsoriskerna med sin avel. Men genom ökad kunskap kan vi se till att både grossister och såna här uppfödare försvinner.
Artren avel = inavel?
Men om man bara avlar så art-rent som möjligt...Betyder inte det att man inavlar och stirrar sig blind på stamtavlor för att verka mer märkvärdig? Absolut inte!
Uppfödare, iallafall jag, är noga med att inte inavla på ett sätt som på något vis skadar sina djur. Själv följer jag Svenska Hamsterföreningens rekommendationer om att inte avla närmare än kusinparningar.
Ja, uppfödare stirrar på sina stamtavlor men av en mycket god anledning. Uppfödare som behöver nytt blod för att inte inavla importerar djur. Inte på samma sätt som IMAZO. Vi väljer noga ut utländska uppfödare som lever upp till våra höga krav. Vi hjälps sedan åt att köpa hamstrar genom att ingå i ett litet nätverk. Jag har exempelvis genom andra uppfödare importerat både från Finland och England. Vi uppfödare är inte konkurrenter. Vi är kollegor. Långa transportsträckor är inte helt optimalt, men när man måste välja mellan pest eller kolera är detta sättet alltid det bästa och att köpa av grossister det sämsta. Personerna som tar med sig hamstrar hem på sin resa älskar djur och kommer göra precis allt i sin makt för att se till att djuren får en så bra resa som möjligt. Grossisterna bryr sig bara om att hamstrarna faktiskt lever när de kommer till sin slutdestination.
​
Det är ganska stor skillnad det!